”Jakob kommer hem” av Mikael Tilly

Jakob kommer hem, av Mikael Tilly

Första Mosebok 35:1-5

​Gud sade till Jakob:”Gå upp till Betel och stanna där och res ett altare åt den Gud som uppenbarade sig för dig, när du flydde för din bror Esau.”Då sade Jakob till sitt husfolk och till alla som var med honom:”Gör er av med de främmande gudar som ni har hos er, rena er och byt kläder, och låt oss dra upp till Betel. Där skall jag resa ett altare åt den Gud som svarade mig när jag var i nöd och som var med mig på den väg jag gick.”Och de gav Jakob alla de främmande gudar som de hade hos sig och alla sina örringar, och Jakob grävde ner allt detta under terebinten vid Sikem. Sedan bröt de upp, och en förskräckelse från Gud kom över städerna runt omkring, så att man inte förföljde Jakobs söner.

Gud möter Jakob mitt i hans och hans familjs svåra situation. Hans dotter Dina har blivit våldtagen i staden Sikem och hennes bröder har hämnats på alla som bodde där. De är livrädda för att grannstäderna skall ge sig på dem. Innan dess har de flytt från Jakobs morbror Laban som inte ville låta de lämna Haran och nyss har Jakob försonats med sin bror Esau efter många års konflikt.

Jakob och hans familj är i en svår situation och på en otrygg plats.

Men nu påminner Gud Jakob om hur han mötte honom för många år sedan också, när han flydde undan Esau. Hur Gud mötte honom i en dröm, och sa:

Första Mosebok 28:15

Jag är med dig och skall bevara dig vart du än går, och jag skall föra dig tillbaka till detta land. Jag skall inte överge dig intill dess att jag har gjort vad jag har lovat dig.

Nu efter många år hade Gud fört Jakob tillbaka och påminde nu honom om det mötet och hur Jakob oväntat hade mött Gud där – Jakob sa då förvånat ”HERREN är verkligen på denna plats och jag visste det inte”. Och då gav han platsen namnet Betel, Guds hus.

Jakob förstod nu att det inte nu bara var dags att resa hem till sitt land – utan att också vända om och överlåta sig och sin familj till Herren.

TerebintOch hela hans stora familj från Mesopotamien får samla ihop de avgudabilder som de bär med sig, de får tvätta sig och klä sig i nya kläder inför att möta Herren. Jakob tar avgudabilderna och begraver dessa vid foten av ett träd, en stor Terebint.

När de förkastat alla andra gudar och avskilt sig för Herren, så ger de sig av mot Betel – platsen där Gud hade mött Jakob för så många år sedan.

Jakob säger ”Där skall jag resa ett altare åt den Gud som svarade mig när jag var i nöd och som var med mig på den väg jag gick.”

Jakob insåg att Abrahams och Isaks Gud hade varit trofast mot honom. Herren hade svarat Jakob när han var i svårigheter och hade gått med honom hela vägen i alla dessa år. Och nu hade han fört honom tillbaka till sig.

Den fruktan som Jakobs familj känt rinner av de när de lämnar sin synd och överlåter sig till Herren – och de känner sig trygga. De går nu under Guds beskydd till Betel och folken runt dem fylls av frukan för dem för de går med Gud.

Vår synd gör oss sårbara, utsatta och kraftlösa. Men när vi bekänner våra synder, lämnar våra avgudar och överlåter oss till Herren så får vi uppleva befrielse, upprättelse och kraft igen. Johannes säger:

Första Johannesbrevet 1:5-9

Detta är det budskap som vi har hört från honom och som vi förkunnar för er, att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, så ljuger vi och handlar inte efter sanningen. Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.

Vi får göra som Jakob och hans familj och bildligt talat vandra från Sikem till Betel. Att bekänna vår synd inför Herren och lämna de saker vi klamrar oss fast vid, de saker vi sätter vårt hopp till istället för Herren, dessa får vi begrava vid vår Terebint, vid korsträdets fot, där Jesus gav sitt liv för att befria oss från våra synder.

Då renar oss Abrahams, Isaks och Jakobs Guds sons blod från all synd. Då har vi gemenskap med Jesus och vandrar i hans ljus. Här finns befrielse, upprättelse och kraft för våra liv.

Han som en gång mötte dig och som lovade dig att alltid vara med dig och bevara dig var du än går, han som lovade att föra dig hela vägen hem och som inte överger dig utan skall uppfylla alla sina löften. Han är trofast och rättfärdig och förlåtelser oss alla våra synder när vi bekänner de inför honom.

Vi får vandra i hans ljus mot det löftesland Gud har för oss. Vår gå tillsammans med Gud under hans auktoritet, beskydd och kraft.

Play

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *