Förutberedda gärningar


Predikan av Fredric Lindeskär från den 18 mars 2012 i Pingstkyrkan Gråbo utifrån Efesierbrevet kapitel 2.

Efesierbrevet 2:4-10

Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta. Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus. Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig. Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem.

Video: Lyft blicken och se

Urban Ringbäck, föreståndare i Smyrnaförsamlingen, predikade utifrån berättelsen om kvinnan vid sykars brunn, i Johannesevangeliets 4:e kapitel om hur möten vid källan kan förvandla ett helt samhälle.

Joh 4:27-30

I detsamma kom lärjungarna. De blev förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne. Kvinnan lät sin vattenkruka stå och gick bort till staden och sade till folket där: ”Kom så får ni se en man som har sagt mig allt som jag har gjort. Kan han vara Messias?” De gick ut ur staden för att söka upp honom. Under tiden sade lärjungarna till honom: ”Rabbi, kom och ät.” Han svarade: ”Jag har mat att äta som ni inte känner till.” Lärjungarna sade då till varandra: ”Kan någon ha kommit med mat till honom?” Jesus sade: ”Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. Ni säger: fyra månader till, så är det dags att skörda. Men jag säger er: lyft blicken och se hur fälten redan har vitnat till skörd. Den som skördar får sin lön, han bärgar grödan till evigt liv, så att den som sått och den som skördar kan glädja sig tillsammans. Här gäller ju ordet att en sår och en annan skördar. Jag har sänt er att skörda där ni inte behövt arbeta. Andra har arbetat, och ni får lönen för deras möda.”
Många samarier från den staden hade kommit till tro på honom genom kvinnans ord när hon försäkrade: ”Han har sagt mig allt som jag har gjort.” När samarierna kom till honom bad de honom stanna hos dem, och han stannade där två dagar. Många fler kom till tro genom hans egna ord, och de sade till kvinnan: ”Nu är det inte längre vad du har sagt som får oss att tro. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens frälsare.”

Synden sänkte blicken

”Då blev Kain vred, och han sänkte blicken. Herren sade till Kain: ”Varför är du vred, och varför sänker du blicken?
Om du handlar rätt vågar du ju lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. ”

1. Ett nytt sätt att tänka

”Han måste ta vägen genom Samarien”
”Judarna vill inte ha något med samarierna att göra”
”I detsamma kom lärjungarna och de blev förvånade att han takade med en kvinna men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne.”

2. Ett nytt sätt att tala

”Ni säger: Fyra månader till, så är det dags att skörda ”

3. Ett nytt sätt att se

4. Visionen om ett förvandlat samhälle

Källan till förvandling finns nära
De gick ut ur staden för att söka honom
”Jag har sänt er att skörda”

Förvandlade liv

2 Korintierbrevet 5:17 – 6:2
”Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit. Allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst.

Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord.

Vi är alltså sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med Gud. Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud.

Som medarbetare uppmanar vi er också att ta emot Guds nåd så att den blir till nytta. Han säger ju: Jag bönhör dig i rätt tid, och jag hjälper dig på frälsningens dag. Se, nu är den rätta tiden, nu är frälsningens dag.”

Jag gick i Bonum härom dagen och kände hur Herren talade med mig. Jag började titta på alla människor jag mötte och tanken på hur de skulle lära känna Herren kom för mig.

Det blev en överväldigande känsla av att många har väldigt långt till en personlig relation med Herren – mänskligt sett. Att människor lever sina liv utan att veta vad de missar och att en dag så riskerar de att allt bara tar slut, att döden vinner i deras liv.

Jag rycktes ur min vardag och ifrån listan med matvaror som skulle inhandlas. Och fylldes av nöd för de jag mötte. Hur når vi alla dessa underbara människor med budskapet om att livet kan segra i deras liv, att det finns befrielse och hopp. Att de kan få ett helt förvandlat liv.

För det är ju församlingens ärende – förvandlade liv, det är det Gud vill ge varje person du möter. Något annat kan inte vara målet. Något mindre räker inte, det är för lite. Men hur förmedlar vi berättelsen om ett helt nytt förvandlat liv i Herren Jesus till de vi har omkring oss.

När jag gick där på Bonum insåg jag att vi snart faktiskt kommer att kunna bjuda in dessa människor i vår nya kyrka på torget. Vi kommer ha en lokal som är lättillgänglig och där man kan samla folk. Vi bygger en mötesplats för dessa människor som lever sina liv runt omkring oss.

Men det räcker inte att ha en bra lokal, en central fastighet. Det hjälper inte att lyckas samla folk i en lokal – för att förvandla en människas liv så krävs det mer.

Vi är inne i ett intensivt byggprojekt nu – som kräver mycket av oss som församling, det är underbart att se hur vi tillsammans på olika sätt är med att bygga, förbereda & inreda. Jag tror att vi kommer att få se ett väldigt fint resultat, en mycket fin kyrka.

Men jag vill påminna oss om något vi sagt tidigare – målet är inte en ny fin kyrka utan den är ett verktyg i vårt uppdrag. Vi upplever att Herren vill resa upp detta verktyg mitt i centrum, att han vill nå alla dessa människor som är skapade till hans avbild.

Så när bygget är avslutat och vi invigt och landat – så skall vi tacka Gud för vad vi fått bygga tillsammans med Honom. Men vi får vi inte luta oss tillbaka och vara färdiga – när kyrkan är färdigbyggd.

Att bygga en kyrka är så mycket mer än att få klart väggar, golv, belysning och teknik. Att bygga en kyrka sker i andevärden och i relationer och möten med människor. Kyrkan på torget får inte bli ”ett fördelaktigt yttre” som skylten vid Segerstadsområdet löd för några år sedan när de satte ny fasad.

Vi söker inte ett fördelaktigt yttre – vi vill att insidan skall förnyas, vi vill se förvandlade liv. Och jag tror att Herren gett oss denna utmaning just för att han ser att han får använda oss, att han ser den längtan som vi bär på och den kärlek som vi fått förmedla i praktisk handling till människor i vårt samhälle.

Jag är oerhört imponerad av er i denna process som vi är inne i och genom åren, och jag skulle vilja berätta varför:

– Det finns en längtan att nå ut med evangeliet, det märks i bönesamlingar, i gudstjänster, i mötet med människor, i församlingsmöten – och det är väldigt gott att leva i och det är faktiskt ingen självklarhet. Var rädda om det – och låt inte den egna bekvämligheten ta överhanden utan fortsätt lev tjänande liv. Det är så vackert!

– Det finns ett mod att kasta sig in i osäkerheten. Att lita på att Herren står där och fångar oss i sin famn. En tro på Gud som har all makt! Att inse sina egna begränsningar och att samtidigt inse att ingenting är omöjligt för Gud.

– Det finns en villigheten att bidra med det man har, att vara som den lille pojken som kommer med sin lunch till Jesus – så att den fick räcka till många, många fler. Givmildhet och generositet är oerhört attraktivt – och vittnar om att man själv fått ta emot allt från någon annan.

Vi är ställda i försoningens tjänst och vi har blivit anförtrodda försoningens ord säger Paulus. Vi är Jesu sändebud till vår de som bor här omkring oss, vi är kallade att visa i ord och handling att det finns en väg till livet, en väg till befrielse och försoning – att Gud själv tagit på sig all skuld och skam.

Det finns ett ”Jag förlåter dig” som kan uttalas över varje människas liv. Det finns ett ”Jag förlåter dig” som gör att vi kan sträcka på vår rygg, lyfta blicken mot himmelen och vara befriade från det som tyngt oss förut.

Vi är kallade att samarbeta med Herren, att vara Guds medarbetare och varandras arbetskamrater. Vi skall hjälpa människor att ta emot nåden från Gud så att den blir till nytta – nåd som inte används är inte till någon glädje.

Guds nåd och förlåtelse har gjort det möjligt för oss och alla människor att få helt förvandlade liv. Att gå från en negativ spiral som slutar i död till en positiv spiral som slutar i evigt liv. Att gå från ett liv där döden är den stora fienden till ett liv där döden bara är början på ett liv tillsammans med Gud.

Att bygga en ny kyrka för alla dessa underbara människor som är skapade till Herrens avbild men som gått vilse i livet, det är vår uppgift. Vi har bland annat fått förtroende att möta barn och unga som inte är vana att gå till en kyrka – flera med tuffa omständigheter i sina liv.

I fredagens Church fick vi berätta om den förlorade sonen – om hur Gud är en far som rusar oss tillmötes och sluter oss i sin famn. Att även om livet ser skadat och trasigt ut så älskar han oss lika mycket – det gick rätt in i mångas hjärtan.

Att bygga en ny kyrka för de som inte brukar gå i kyrkan – det gör att vi måste tänka nytt. Inte nytt kring evangeliet, men nytt kring former och arbetssätt. Moppeverkstan är ett bra exempel på detta. För om vi vill nå de människor som ingen annan når – måste vi göra det som ingen annan gör.

Vår erfarenhet hittills är att när vi går så möter Herren oss och gör något precis brevid vägen vi går på. Han ser med glädje på vår vilja att nå ut och korrigerar vår väg och ger oss gåvor. Detta är något vi skall vara rädda om – villigheten att gå, lyhördheten vad Herren gör och ödmjukheten att korrigeras.

Vi avslutat ju idag vår böneperiod, vi har de senaste tre veckorna bett i f.d. posthuset och i hemmen för det vi står inför, vi har bett att Herren skall leda och tala. Vi har bett om beskydd och hjälp, om öppnade dörrar för evangeliet och att Herren skall uppfylla sina löften till sin församling i Gråbo, om en tid där många människors liv får förvandlas, där vi i alla tre församlingarna får ta hand om nyfödda barn i Herren.

Igår när vi hade sista bönetillfället i böneperioden så uttrycktes det att vi inte skall sluta med bönen utan att vi skall fortsätta mötas till bön. Så förslaget som kom var att vi skall fortsätta att några kvällar i veckan i f.d. posthuset och på torsdagar har vi bön här på Monvägen. Vi återkommer med detaljer men – detta är en oerhört viktig del i kyrkbygget, och något som under åren här i församlingen blivit tydligare och tydligare för mig.

Han bönhör oss i rätt tid läste vi. Han säger: ”Jag bönhör dig i rätt tid, och jag hjälper dig på frälsningens dag.” Han ger oss svar i rätt tid, inte alltod i vår tid – utan i rätt tid, på frälsningens dag.

Jag vill också uppmuntra till den gemensamma bönen på lördagar klockan 10:00 i församlingshemmet. Att mötas till bön bygger den andliga enheten och blir till välsignelse för hela Guds församling och för alla våra medmänniskor i Gråbo.

Bön förändrar förutsättningar, bön öppnar upp i andevärden, en bedjande gemenskap hör vad Anden säger till församlingen, bönen bygger upp församlingen och bönen ger Gud utrymme att verka och sammarbeta med oss.

Vi hade temat bygg och lovsjung för ett par veckor sedan – som en anspelning på det vi läste om Esra och Nehemja böcker – eller bed och arbeta som man också kan säga. Vi bygger både i det fysiska och i andevärden, vi ber om en öppen himmel över vårt samhälle och vår kommun och vi bygger en mötesplats mellan Gud och människor mitt i Gråbo centrum.

Vi har mycket bygnadsarbete framför oss – det kommer att ge oss mycket svett och smuts, men också glädje i att arbeta sida vid sida för Gråbos bästa. Svett och smuts får vi duscha av oss på kvällen.

Men vi ser också fram emot att få vara med att uttala försoningens ord till våra medmänniskor, att få leda de fram till Herren och att få döpa de i Hans namn så att han får tvätta de rena i sitt försonande blod.

Vi ber om förvandlade liv, om frälsningsunder mitt i bygnadsarbetet, om medmänniskor som får gå från död till liv. Vi ber att det vi sår ner i bygget får bära frukt i förvandlade människoliv.

Och var och en av oss har en viktig uppgift i det vi står i, ingen står vid sidan utan ditt engagemang i bön, i bygge, i ledaruppgifter, i hemgrupper, i mötet med dina grannar och vänner är nödvändigt.

Vi är alla gåvor varandra till tjänst, ingen kan säga att den inte behövs i kroppen utan alla delar har en uppgift för att hela kroppen skall hållas samman och fungra.

Amen