Beroende eller oberoende?


Vi hade en skön stund tillsammans med gudstjänst och picknick vid Hembygdsstugan i onsdags kväll. Missionskyrkan, Pingstkyrkan och Svenska Kyrkan hade denna gemensamma friluftsgudstjänst.

Här följer predikan från kvällen:

Beroende eller oberoende

I min och Elisabets vigselringar står det lite olika saker, precis som i alla vigselringar. I min står det ”Elisabet 13/2-93, Jos 24:15, 13/8 94”, i Elisabets står det samma fast med mitt namn. Vad betyder det?

Ja man har ju varandras namn för att vi tillhör varandra, det första datumet, den 13 februari 1993 är när vi förlovade oss på klipporna ute vid havet i Västra Frölunda. Det sista datumet är när vi vigdes till ett av Bo Cedergård i Missionskyrkan här i Gråbo. Men vad var det mer som stod där?

Jos 24:15 står det, en förkortning för Josua kapitel 24 och den 15:e versen. Där står det:

Josua 24:15
”om ni inte vill tjäna HERREN, så välj i dag vem ni vill tjäna, antingen de gudar som era fäder tjänade, när de bodde på andra sidan floden, eller de gudar som dyrkas av amoreerna, i vilkas land ni själva bor. Men jag och mitt hus, vi vill tjäna HERREN. ”

Vi ville lägga en gemensam grund vår relation och vårt äktenskap, vi ville tjäna Herren tillsamman. Och det hade inget med pastorstjänst eller liknande att göra, det fanns inte på vår karta på den tiden – men vi ville att Herren skulle vara Herre i våra liv och i vårt gemensamma liv. Vi ville gå hans väg dit han ledde oss.

När jag lärde känna Elisabet var jag lite orolig att hon ville åka ut som missionär – hon och familjen hade arbetat i Indien under hennes uppväxt. Och det är en risk man tar när man lägger sitt gemensamma liv i Herrens händer, att man går dit man själv inte valt, utan dit man leds att gå.

Det handlar om att släppa taget, att släppa kontrollen och lita på att Jesus verkligen älskar mig och vill ens bästa. Det handlar om att vila i Gud, att tro på honom som skapat dig, som frälst dig och som leder dig vid handen. Jesus säger:

”Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon. Därför säger jag er: Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni skall äta eller dricka, inte heller för er kropp, vad ni skall klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Fader dem. Är inte ni värda mycket mer än de? Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? Och varför gör ni er bekymmer för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har! Gör er därför inte bekymmer och fråga inte: Vad skall vi äta? eller: Vad skall vi dricka? eller: Vad skall vi klä oss med? Efter allt detta söker hedningarna, men er himmelske Fader vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.” (Matt 6:24-34)

Det känns nästan slappt att tänka så, det känns oansvarigt, det känns fel. Men den känslan bottnar i skadan i våra liv, skadan som har sin grund i att vi vill klara oss själva.

Vi vill vara oberoende och fria, men vi kallas till beroende av Gud och tjänst i Guds rike. Att vara beroende är något bra när vi är beroende av Herren. Att vara andras tjänare är något fint när vi ser på vår Herre Jesus som böjde sig under oss alla och tvättade våra fötter och blev allas tjänare.

Denna vackra sommarkväll vill jag uppmuntra oss var och en att välja att tjäna Herren, kanske för första gången eller på nytt igen. Att läggs av oss vårt oberoende och göra oss beroende av Herren. För utan honom kan vi ingenting göra, utan hans hjälp är allt meningslöst. Salomo skriver i psalm 127 i Psaltaren:

”En vallfartssång av Salomo
Om inte HERREN bygger huset
är arbetarnas möda förgäves.
Om inte HERREN bevarar staden
vakar väktaren förgäves.
Förgäves stiger ni tidigt upp
och går sent till vila
för att äta det bröd ni slitit för.
Detta ger han åt sina vänner
medan de sover.”

Amen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *